Kommunalvalet är en ypperlig chans att lyfta upp främjandet av hållbar utveckling. Utmaningarna tycker jag får tillräckligt med plats, därför har jag sökt fram olika möjligheter för kommunerna. Jag beslöt lyfta upp idéer från andra kommuner, aktuella tilläggsfinansieringsmöjligheter, möjligheter att påverka och min framtidsvision.
Men först ett konkret exempel. Jag var ute och springa häromdagen då jag träffade en tidigare kollega, som höll på med en kandidatuppsats i organisation och ledning som berörde hållbarhetsfrågor. Han nämnde ett inhemskt livsmedelsföretag som sparat in en stor mängd vatten, som de lyfter upp i sin hållbarhetsrapport. Han ifrågasatte om det verkligen är det viktigaste företaget i fråga kan göra för att främja hållbar utveckling, eller är någon av dess övriga verksamhet viktigare? Detta håller jag med om.
Det är viktigast att göra rätt saker, framför att göra saker rätt.
Idéer till arbete från andra kommuner, två aktuella möjligheter att söka tilläggsfinansiering för sitt arbete mot ett mer klimatneutralt samhälle och två möjligheter att påverka arbetet:
- Miljöministeriet beviljar igen i år understöd för klimatprojekt i kommuner, som jag hoppas många sökt. Arbetet påbörjades förra året, då nya klimatlösningar utvecklades och testades för kommunerna, genom försök.
- Kommuner uppmanas att söka om finansiering för att utveckla klimatsäkert jord- och skogsbruk och annan markanvändning tills 28 februari.
- Miljöministeriet och arbets- och näringsministeriet begär tills 8 mars utlåtanden om statsrådets förslag till principbeslut om ett program för främjande av cirkulär ekonomi. I utkastet nämns bl.a. att de planerar ingå avtal med företag, kommuner och andra aktörer för att minska användningen av naturresurser. I planen finns också att inrättar ett ”nationellt kompetensnätverk” för att stödja kommunernas och de regionala ekosystemens arbete för att främja ett kolneutralt kretsloppsekonomiskt samhälle. Miljöministeriet har också rett ut att den offentliga sektorn kan stödja koldioxidsnåla lösningar som främjar cirkulär ekonomi genom att använda sin köpkraft för att upphandla produkter, tjänster och entreprenader med mindre miljökonsekvenser.
- Business Finland har öppnat en ny tjänst för att finansiera investeringar i cirkulär ekonomi och grön tillväxt i Finland. Ansökningsperioden för investeringsbidraget slutar den 16 april.
- Miljöministeriet har också gett ut ett förslag till åtgärdsprogram för havsvården, som man kan kommentera tills 14 maj. Allt åtgärder som görs för att minska på klimatutsläppen och för att främja cirkulär ekonomi påverkar havets tillstånd, varför också relevant för alla kommunen, oberoende om de ligger vid kusten eller inte, för samtliga belastar havet via avrinning.
Jag tycker det är bra att det finns såpass många möjligheter för kommuner att ansöka om stöd för sina hållbarhetsarbeten. Utmaningen är att samtliga möjligheter gäller specifika hållbarhetsaspekter eller miljöpåverkningar, som klimat, cirkulär ekonomi, upphandling, havsvård eller biologisk mångfald. Jag anser att det skulle vara bättre om kommunerna skulle kunna söka stöd för att försäkra att de främjar alla hållbarhetsaspekter, för att försäkra att kommunen arbetar för samtliga globala hållbarhetsmål. Hållbar utveckling är ett komplex utmaning, som kräver långsiktigt, målmedvetet, brett samarbete över alla gränser man kan komma på.
Antalet anställda som arbetar med hållbarhetsfrågor beror på kommunens storlek. Jag tycker det essentiella för kommun som kommun är att se över och säkerställa att man arbetar för alla hållbarhetsaspekter och att dessa olika projekt, i mån och möjlighet, samarbetar mellan varandra. Centralt är också att involvera tredje sektorn och företag, t.ex. genom att arrangera workshoppar, som jag tycker om att arrangera och tycker att är viktigt för att samla intresserade och experter från olika branscher och nivåer till samtal, med målsättningen nya insikter och lösningar. Enligt Naumanen et al. (2019) kommer 90 % av alla finländska innovationer under detta decennium stöda uppnåendet av mål för hållbar utveckling. Detta kommer att kräva ett omfattande samarbete mellan offentliga, privata och tredje sektorns aktörer.
Jag har arbetat med miljöledningssystem under åren 1999-2017 i första hand med certifierade miljöledningssystem enligt den internationella miljöledningssystemstandarden ISO 14001, som går att tillämpa i vilken bransch som helst. Jag har bl.a. ansvarat för planerande och verkställande av miljöledningssystemet för Ab Utbildning Sydväst, vars hela verksamhet certifierades enligt ISO 14001 år 2006 som första utbildningsorganisation i Finland och bland de första i världen. Standarden utgår från att man går igenom hela verksamheten och funderar igenom hur verksamheten påverkar miljön, vilka aspekter som är de viktigaste och för vilka man sätter målsättningar som följs upp. På basen av utvärderingarna förbättrar man verksamheten, dvs. arbetar systematiskt enligt den s.k. Deming cykeln eller PUFF: planera, utför, följ upp och förbättra. Detta går direkt att tillämpa i kommun som kommun, istället för att se på enbart miljöaspekter, såsom klimat eller naturresurser ser man på samtliga hållbarhetsaspekter, dvs. även kommunens påverkan på sociala och ekonomiska hållbarhetsaspekter.
Vad kan man då fråga inför kommunalvalet? Uppmana till och bidra till kommunikation.
Aktivistimummot har skrivit ett brev till alla kommunalvalskandidater, i vilket de lyfter upp att de flesta av de lösningar som är bra för klimatet och miljön främjar också kommuninvånarnas välbefinnande och hälsa. De har listat centrala aspekter som både kandidaterna kan nämna och väljarna fråga av kandidaterna, som jag rekommenderar att se på.
Detta blev samtidigt min första blogg på svenska, jag valde att skriva denna gång på svenska eftersom det finns så mycket om ämnet i fråga skrivet på finska.
Tove Holm, 16.2.2021
Referens:
Naumanen, M., Heimonen, R., Koljonen, T., Lamminkoski, H., Maidell, M., Ojala, E., Sajeva, M., Salminen, V., Toivanen, M., Valonen, M., Wessberg, N., 2019. Kestävän kehityksen innovaatiot: Katsaus YK:n Agenda 2030 kehitystavoitteisiin ja vastaaviin suomalaisiin innovaatioihin. Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 2.12.2019
Tove Holm 